Många växter, svampar och djur är beroende av att skogen brinner med jämna mellanrum. Genom årtusenden har dessa arter anpassat sig till den livsmiljö som en skogsbrand för med sig. Olika arter har olika krav. Frön från till exempel svedjenäva behöver hettan från en brand för att gro. Vissa insekter lockas att para sig ovanför glödande myrstackar. Olika arter av hackspettar hittar föda i brända träd och bygger bon i aspar som vuxit upp på barbränd mark.
StängEn naturvårdsbränning är en dramatisk händelse för djur- och växtlivet på platsen. Men nyttan för många ovanliga och hotade arter motiverar ändå bränningen. Ett fyrtiotal insektsarter i Sverige är helt beroende av brand för att klara sig, bland annat skalbaggar, skinnbaggar, flugor och fjärilar.
Man räknar dessutom med att cirka 2 000 arter gynnas av branden på olika sätt. Ett exempel är att alla våra hackspettsarter gärna bosätter sig i tidigare brandhärjad skog. Detta eftersom det finns särskilt gott om vedinsekter där.
Även vissa växter gynnas av skogsbrand. Två av de mest utpräglat brandgynnade växterna är brandnäva och svedjenäva, som båda är mycket ovanliga. Deras frön kan vila i marken under decennier och vänta på en brand. Först när fröna hettats upp till över 45-50 grader kan de gro. Det finns också ett femtiotal svamparter som bara bildar fruktkroppar på nybränd mark.
Eftersom en skogsbrand lämnar många döda träd efter sig så trivs många arter som behöver den döda veden för sin överlevnad. En upprättstående tall som är död kan vara en livsmiljö för insekter, lavar och svampar under flera hundra år.
StängOm skogen aldrig fick brinna skulle den ändra karaktär och bli mindre varierad. Granen som är konkurrenskraftig så länge det inte brinner kommer att gradvis trycka undan till exempel tall, asp och sälg. Det leder till att skogen ändrar karaktär och bli tätare och mörkare.
Efterhand kommer de döda brända träden till slut att brytas ner och försvinna. De djur, växter, lavar och svampar som lever och växer på till exempel tall kommer då också att försvinna, liksom de som är beroende av döda och sotade träd efter branden.
Om skogen inte brinner med jämna mellanrum kommer nya växter och mossor att ta över. Arter som trivs bättre i den nya tätare skogen med gran kommer att tränga bort de brandgynnade arterna som till slut försvinner.
Eftersom att både antalet bränder och arealen, den totala ytan, som brinner idag bara är en bråkdel jämfört med tidigare är flera av dessa brandgynnade arter hotade. Skälet till att man nu återinför branden och använder elden som skötselmetod i våra skogar är alltså för att bevara och i viss mån återskapa de brandgynnade och brandberoende arterna och skogarna.
StängVarje art som lever på jorden är en pusselbit i den biologiska mångfalden, som är nyckeln till friska ekosystem. När allt fler arter försvinner kommer jordens olika ekosystem att fungera allt sämre och slutligen kollapsa.
Ett ekosystem utmärks av att det har en specifik biologisk mångfald. Ekosystemet kan vara en liten sjö eller ett stort hav, en trädgård eller ett helt jordbrukslandskap. Människan har valt att avgränsa olika naturområden i ekosystem, för att de innehåller djur och växter som samspelar och gemensamt skapar förutsättningar för sitt liv på just den platsen. Egentligen kan ett ekosystem vara hela jorden, eftersom allt liv (den totala biologiska mångfalden) på planeten samspelar och alla arter behövs på ett eller annat sätt.
Den biologiska mångfalden är viktig av många skäl:
Etik
Vi människor påverkar balansen i jordens ekosystem. Därför måste vi också ta vårt ansvar och förvalta den biologiska mångfalden. Alla arter har rätt att leva vidare på jorden. Det är inte människans rätt att välja vilka som ska överleva.
Ekologi
Även vi människor är beroende av biologisk mångfald för att överleva på jorden. Biologisk mångfald är villkoret för upprätthållandet av de ekologiska system som allt liv på jorden är beroende av.
Ekonomi, råvaror
Produkter från naturen är förutsättningen för den största delen av vår produktion av mat, medicin, textil, byggmaterial, osv. Det finns troligen ännu icke upptäckta arter som kan användas till exempelvis inom forskning.
Kultur
Naturen och djuren är en oumbärlig källa till inspiration för oss människor. Att vistas i naturen är en del av vårt kulturarv.
Hälsa
När vi vistas i naturen mår vi bra, oavsett om vi löptränar eller plockar svamp. En tur i skog och mark är en bra anledning att ta sig ut i friska luften och varva ned.
StängEn del bränder startar av ett åsknedslag eller genom en olycka. Dessa brukar kallas vildbränder. En vildbrand kan växa okontrollerat och bli ordentligt stor under vissa förhållanden. Därför vill man av säkerhetsskäl och av ekonomiska skäl släcka vildbränder så snabbt som möjligt.
Sommaren 2014 drabbades Västmanland av den största skogsbranden i modern svensk tid. Drygt 13 000 hektar skog försvann i lågorna, flera hus brann ner och en person omkom. Den västmanländska skogsbranden var inte den enda som drabbade Sverige den sommaren. Flera andra vilda skogsbränder blossade upp men slocknade innan de hann växa sig så stora. Vildbränder är inte önskvärda och den västmanländska skogsbranden var en naturkatastrof.
Trots att den stora branden i Västmanland var på allas läppar sommaren 2014, kommer flera Länsstyrelser runt om i Sverige starta nya, så kallade kontrollerade, naturvårdsbränder.
Men vad skiljer då en vildbrand från en kontrollerad skogsbrand? Jo, ganska mycket. För trots att de kontrollerade bränderna arrangeras för att likna en vildbrand finns det flera skillnader mellan dem:
Bränningen styrs så att närboende ska påverkas så lite som möjligt. Vistas du i området kan du känna av brandrök. Rökutvecklingen blir kraftig, men röken stiger vanligen snabbt uppåt. Under kväll och natt efter avslutad bränning kan röken sjunka ned till marknivån, för att sedan stiga under nästa dag. Röklukt kan ligga kvar i området även efter att elden är släckt.
Den närmaste tiden efter bränningen är det mycket sotigt i skogen och brandskadade träd kan falla plötsligt och ljudlöst. Det är därför viktigt att vara uppmärksam om du vistas i bränd skog. Under själva bränningen ska du absolut inte vara i det aktuella brända skogsområdet.
Läs mer om Säkerheten vid bränning
Stäng
Bränningarna genomförs framför allt i skog som är dominerad av tall, med mossbevuxen mark och där ofta gran har tagit över i större eller mindre grad. Det är en skogstyp som kallas boreal taiga och som historiskt varit utsatt för naturlig skogsbrand.
Träden och skogen i taigan brinner inte upp helt och hållet. I själva verket är det mossan och det översta brännbara lagret på marken som bränns. Vissa träd blir brända en bit upp på stammen. En del kan vara döda i hundra år men ändå stå upp. Och andra träd blir död ved på marken.
Eftersom att granar brinner lättare än till exempel tall och asp blir skogen ljusare och öppnare efter en brand, när en del gran försvunnit från platsen.
StängFöre bränningen läggs vattenslangar ut kring området för att kunna släcka oönskade bränder som kan göra att elden sprids. Området som ska brännas har alltid tydliga avgränsningar som hindrar att elden sprider sig, exempelvis vatten, myrar, vägar eller brandgator.
På de ställen där det inte finns naturliga begränsningslinjer gör vi en cirka två meter bred sikt- eller arbetsgata i skogen, där vi drar vattenslang och vattnar före och under pågående bränning. Detta ska hindra elden att sprida sig, när den går fram över marken.
StängDe flesta däggdjur, fåglar och andra större djur är präglade att fly när de känner brandrök. Därför klarar de sig oftast bra.
Vi rör oss mycket i området innan bränningen börjar bland annat för att rigga med utrustning och andra förberedelser. På så vis hinner många djur bli skrämda och dra sig undan. När vi bränner går vi sakta framåt längs en frontlinje för att ingen ska kunna stängas inne. Det finns alltid en väg ut! Även för de djur som vill fly.
De djur som det är störst risk för under branden är kräl-, och groddjur samt fågelungar.
Direkt efter en brand är alltså de flesta djur borta från området, men vissa arter kommer snart tillbaka.
Stäng