In English

Brandens nytta för naturen

Många arter som gynnas

En naturvårdsbränning är en dramatisk händelse för djur- och växtlivet på platsen. Men nyttan för många ovanliga och hotade arter motiverar ändå bränningen. Ett fyrtiotal insektsarter i Sverige är direkt beroende av brand för att klara sig, bland annat skalbaggar, skinnbaggar, flugor och fjärilar. Dessutom är hundratals arter gynnade av brand, till exempel alla våra hackspettsarter som gärna bosätter sig i tidigare brandhärjad skog eftersom det blir extra gott om vedinsekter i de brända träden.

Även många växter får förnyad kraft av en skogsbrand. Två av de mest utpräglat brandgynnade växterna är brandnäva och svedjenäva, båda är mycket ovanliga. Deras frön kan vila i marken under mycket lång tid i väntan på en brand. Först när fröna hettats upp till över 45-50 grader kan de gro. Det finns också ett femtiotal svamparter som bara bildar fruktkroppar på nybränd mark.

Eftersom en skogsbrand lämnar många döda träd gynnas många arter som behöver död ved för sin överlevnad. En död upprättstående tall är en livsmiljö för insekter, lavar och svampar under flera hundra år.

 

Insamling insekter efter brand
Insamling insekter efter brand. Foto: Johan Rova

Vad händer med skogen om den aldrig brinner

Om skogen inte får brinna tillräckligt ofta kommer den förändras utseendemässigt. Granarna blir fler och kommer att trycka undan till exempel tall, asp och sälg. Ofta blir skogen mörkare om det finns få eller inga tallar eller lövträd. Och solen når inte fram och kan ge växter den värme de  behöver.

Äldre brända och döda träd, som är nödvändiga livsmiljöer för växter, lavar, svampar och insekter bryts ner och ”tar slut” eftersom att de inte ersätts av fler brända träd.

Andra växter och mossor som trivs bättre i den nya tätare skogen med gran tar över på platsen och de brandberoende arterna försvinner efterhand.

Om naturvårdsbränning

Om Taiga

Vanliga frågor och svar