Mitt i skogen mellan Kopparberg och Bredsjö, vid Römyren, samlades i veckan ett 50-tal gymnasieelever från hela landet. Marken är svart liksom delar av stammarna på tallarna som växer där. Men mellan det svarta tränger lågt lingonris upp och här syns många svampar.
Eleverna är alla deltagare på Linnédagarna 2016. Projektet Linnédagarna har arrangerats av Biologilärarnas förening på olika platser i landet varje år sedan 1964. Syftet är att under fyra dagar inspirera och ge ny kunskap till gymnasieelever med intresse för biologi genom föreläsningar och exkursioner. Eleverna som deltar har sökt och fått ett stipendium som föreningen delar ut. Ett av stoppen under årets Linnédagar var Life Taiga och bränningen i Römyren.
Åsa Forsberg och Kjell Store från Länsstyrelsen i Örebro län möter upp eleverna i skogen. De båda är regionala projektledare för Life Taiga. De samlar eleverna runt sig och berättar att just här vid Römyren genomfördes en fyra dagars lång naturvårdsbränning i Juni i år.
-För att kunna sköta naturen lite extra mycket söker Länsstyrelserna Life-projekt, och det är pengar som vi får från EU för att göra rena naturvårdsåtgärder. Det här med Life Taiga handlar bara om naturvårdsbränning, berättar Åsa Forsberg för eleverna.
-Sammanlagt har Länsstyrelsen i Örebro län naturvårdsbränt cirka 100 hektar skog i Taiga-projektet. Här i Römyren rör det sig om cirka 40 hektar. En hektar är ungefär lika stort som två fotbollsplaner – så ni kan få en uppfattning om hur stort det är, berättar Kjell Store.
-Och varför ska man då bränna i skogen? Jo, fortsätter Åsa, vår Taiga-skog, alltså den skogstyp som finns i norra Europa, är anpassad för skogsbränder. Många arter behöver en skogsbrand för att överleva.
Åsa och Kjell förklarar för eleverna hur det går till vid en naturvårdsbränning. Vikten av väder, upptorkning och vind. Vad för utrustning brännarna använder och vad de har på sig.
-Kläderna är av bomull eller ylle. Syntetmaterial är för brandfarligt, förklarar Åsa.
Efter föreläsningen fick eleverna dela upp sig i fyra grupper. Varje grupp fick i uppgift att undersöka en obränd och en bränd yta och dokumentera de skillnader de kunde se.
-Jag trodde att träden skulle vara lite mer svarta här, sa Sima Jounak från Klaragymnasiet i Karlstad.
-Jag har sett sånt här förut. Jag brukar åka till nationalparken Store Mosse där det var en stor skogsbrand för några år sedan och har följt utvecklingen där, berättar Emma Erlandsson från RyssbyGymnasiet i Ryssby
Åsa och Kjell fick svara på åtskilliga frågor under den halva dag som de och eleverna befann sig i skogen. Och en och annan elev åkte sen därifrån med en ny syn på naturvårdsbränning.
-Innan var jag lite skeptiskt mot att naturvårdsbränna och tyckte att man borde ta tillvara på timret först. Men sen fick jag reda på att branden har en viss gallringseffekt och tallarna sen växer i samma takt som innan. Eller kanske till och med bättre. Att det dessutom räddar en massa växter, djur och insekter som är rödlistade. Det var faktiskt intressant, säger Isak Brånstrand från Hultsfreds Gymnasium i Hultsfred.
